FAQ

Här kan du hitta svar på många av de vanligaste frågorna.

Mer information kommer hela tiden att fyllas på, så återkom gärna hit.

De vanligaste frågorna

I dagsläget hinner vi inte att arbeta med sidan i den omfattning som vi önskar då inspelningarna av programmet och arbetet med vår nya community tar all vår tid. Vi hoppas på att mycket snart vara klara med communityn där vi ska kunna erbjuda betydligt mer information.

De problem och frågor vi människor vanligen har är mer lika än vad vi kanske tror. Lösningen på många av våra "vällevnadsproblem" kan ofta lösas på ett enklare och smartare sätt än vi tror. Det handlar mest om kunskap och intresse för dig själv, vilket våra klienter gång på gång bevisat med sina framgångar.
Nedan kan du finna de vanligaste frågorna och svaren.

Vad säger forskningen?

Det är både kul och stimulerande att mitt arbete i TV engagerar så många människor. Tyvärr leder det också till missförstånd och privata spekulationer från enskilda individer som gärna uttrycker sina åsikter på olika bloggar eller till och med i tidningar. Det är alltifrån dietister och läkare till journalister och vanliga människor med engagemang i hälsa. För att räta ut spekulationer och åsikter som är tagna direkt ur luften vill jag här ge er chans att ta del av artiklar och forskning som ligger till grund för det jag säger i rutan.

Alla har givetvis rätt till sin egen åsikt.
Men det är viktigt att hålla sig till fakta. Jag förmedlar bara det den senaste forskningen visar. Det var inte länge sedan socker var helt okritiserat. Det är inte heller särskilt långt bakåt i tiden då amalgam eller asbest sågs som totalt ofarligt.  Det forskningsmaterial jag hänvisar till och bygger programmet på kommer från erkända forskare, institutioner och universitetssjukhus eller erkända medicinska tidskrifter som Medical Journal eller Lancet. För den som verkligen är riktigt intresserad av att fördjupa sig i mängder av forskningsrapporter refererar jag till min kollega och vän Sanna Ehdin.

Jag har medvetet valt att endast ta upp saker i TV som vilar på denna säkra faktagrund. Flera effektiva metoder har jag valt bort i presentationen även om jag  arbetar med dessa kliniskt och får goda resultat. Jag har medvetet valt att inte föra ut dessa i offentlighetens ljus, just för att inte drabbas av missförstånd som bygger på rädsla för förändring och på de vanor och idéer som är väl etablerade i dagens samhälle och därför har svårt att tåla granskning eller kritik från nya metoder. Jag förstår att vissa yrkesgrupper som inte känner till den forskning jag arbetar utifrån kan ta illa upp, men det är verkligen inte min avsikt.

Jag kan stolt säga att de resultat jag får med mina klienter talar sitt eget tydliga språk. De belackare som inte känner till den förändring mina klinter når och som utan att känna till praktiska fakta ändå kritiserar metoderna bör vara medvetna om att de i samma andetag idiotförklarar en hop väl etablerade idrottare men som nått fantastiska resultat såväl hälsomässigt som på prispallar runt om i världen.

Jag vill tydligt betona att jag inte är dietist. Jag vill inte bli ihopblandad med denna yrkesgrupp vilket olyckligtvis skett vid några tillfällen i media. Merparten av alla  dietister arbetar på ett helt annat sätt än vad jag gör. För att kunna vara fri från de begränsningar titlar inom skolmedicinen ger har jag valt att arbeta som fri forskare tillsammans med andra som är villiga att ta ansvar för att driva utvecklingen framåt.

Läs gärna forskningsrapporterna. Vad man väljer att tro på måste dock bli var mans eget val. De enda säkra svaren för dig får du inom dig själv och genom att prova och sedan lyssna på vad din kropp säger.

Tillbaka till toppen

Vanliga frågor som ni kan läsa mer om i de forskningsstudier jag refererar till är:

  • Lightdrycker, aspartam och dess roll
  • Microvågsugnar och deras påverkan på födoämnen
  • Härdade fetter
  • Vetemjöl, pasta och snabba kolhydrater
  • Koffein och energidrycker
  • Mer om mjölk - NotMilk eller NoMilk
Tillbaka till toppen

Nedan ser du svar på de vanligaste tittarfrågorna!

 

Hej Anna! Många tusen tack för alla dina tips och recept. Finns det någon receptbok som du har skrivit att köpa?

Denise

Tack för ditt inlägg Denise.
Det är många som frågar efter en kokbok eller receptsamling. Just nu är det full rulle med inspelningar men en kokbok med goda och nyttiga recept är på gång. Dessutom arbetar vi på en CD som kommer att heta ViktCoach som skall vara färdig och ute i butikerna under April.

Bästa hälsningar Anna
-------------------------------

Hej Anna. Tack för dina innehållsrika progaram. Skulle vilja veta vad drinken som Mats fick för att hålla ned sitt blodsocker innehöll.
Inger Hörnefors


Tack för ditt inlägg Inger.
Drinken som Matz dricker innehåller Fitmeal och vatten.

Bästa hälsningar Anna
-------------------------------

Hej Anna. Du tog upp nu i programmet som sändes den 16/3 om någon ört som stillar sötsugsbegäret, jag hann inte riktigt uppfatta namnet på denna mer än något med "gnejsört" eller något liknande. Skulle vara väldigt tacksam över att få namnet på denna produkt. Tack på förhand /Pia.

Örten som dämpar sötsuget hete Gymnema. Du kan även äta tillskott av krom. Alla preparat kan du hitta hos SkipperSmart.se eller i en välsorterad hälsokostbutik.
Bästa hälsningar Anna

-------------------------------

Gillar verkligen programmet och tycker det är inspirerande, men det är en sak jag inte förstår... varför tvinga på folk att leva vegetariskt? Det verkar så dumt. Det är ju ett val varje människa måste få göra själv. Och varför tvinga folk att dricka algdrycker och andra diverse konstigheter - varför inte i stället visa folk vilken fantastisk massa god OCH nyttig mat det finns? Det räcker ju. Man behöver inga näringsdrycker, superdrinkar och diverse andra konstiga kryddrycker och allt du rekommenderat. Dessutom... du förespråkar ju att äta mat som är naturlig så varför i hela världen rekommendera folk att blanda drycker av pulver? Bara lite tankar, gillar annars programmet.
Inlägg från: Jessica Lindgren Oskarshamn


Tack för ditt inlägg Jessica.
Det är verkligen inte så att jag tvingar på någon något de inte vill ha. Jag visar bara på de vägar jag vet ger bäst resultat! Alla som är med i programmet känner till spelreglerna från början. Tänk även på att det är ett TV-program. Det finns helt enkelt inte plats för allt bra jag vill ta med på den korta tid ett program ger. Se det som en inspiration och inte något heltäckande.

Du har rätt i att det vanligen är tillräckligt att äta bra mat lagad på bra råvaror. Det är dock viktigt att förstå att de råvaror vi hittar i butiken idag ofta är av en sämre kvalitet än det vi är designade för att äta. Stenålderskroppen vill mycket riktigt äta all mat så nära källan och så oförstörd som möjligt. Även om vi inte köper färdigmat som frysvaror m.m. kan t.ex. även vanliga icke biodynamiska tomater vara av låg kvalitet. De är ofta odlade på en glasfiberbädd och plockade innan de har hunnit mogna för att klara långa transporter. Hanteringen ger snygga men näringsfattiga tomater.

Den industriella hanteringen av dagens mat nödvändiggör tyvärr att de flesta av oss behöver tillskott i form av vitaminer, mineraler, bra fetter m.m. Beträffande klienterna i programmet så gäller det att inse att de har problem. Ur en normal läkares perspektiv kanske de inte är att betrakta som sjuka men skulle du fråga någon med en annan inriktning och syn på sjukvård/friskvård så skulle du garanterat få svaret att dessa människor redan är allvarligt sjuka. En god hälsa betyder faktiskt inte bara avsaknad av de sjukdomar som vi i västvärlden valt att kalla sjukdomar.

Att jag ger mina klienter extra stöd i form av vitaminer eller andra utrensande preparet är för att de behöver detta för att ta sig ur den mer akuta fas de befinner sig i. De behöver faktiskt mina superdrinkar precis som vi i bland i en akut fas behöver pennicilin eller något annat stöd för läkning. Mina insatser ska ses som en kur och inte som något de ska fortsätta med under resten av sitt liv. När de väl är på fötter igen gäller det du säger till hundra procent förutsatt att de väljer bra råvararor att tillaga sin mat av.

Bästa hälsningar Anna
-----------------------

Hej Anna!

Har sett på dina progam och undrar om de som medverkar ska hålla sig till någon vis kalorinivå. D v s har de en maxnivå som de inte får överskrida?

Tycker att du har en intressant och bra hemsida.

M V H
Margaretha


Hej och tack för ditt brev

Ingen i programmet räknar kalorier. Min erfarenhet är att det blir alldeles för krångligt och tekniskt för många. Jag vill att det ska vara enkelt och naturligt. Jag försöker istället att få deltagarnas inneboende intelligens att vakna. Då kommer de att äta balanserat av sig själva, det är själva tricket. Vi är alla skapta olika med olika behov. Kan vi fylla dessa naturliga behov uppstår självläkning och balans av sig själv.

För att nå dit utgår jag från deras kroppstyp och vad de behöver. Detta kommer inte fram i programmet så jag förstår att det är många som undrar över de ibland “magiska” resultat som deltagarna tycks få. Det finns helt enkelt inte plats att få med allt det jag gör i det normala Skipper-koncepet när jag är med i TV.

Självklart finns det en koppling mellan kaloriintag och hur mycket vi gör av med. Det som slår ut vår inneboende intelligens att hålla denna balans är vårt moderna sätt att leva. Om vi genom bra kost och rätt tänkande kan stimulera oss själva till att återställa de egenskaper vi är födda med löser sig allt per automatik. Det är bara när vi är otillfredsställda som vi kommer i obalans. Jag vill likna det vid att sova. När vi har sovit färdigt och är nöjda med vår sömn vill vi knappast sova mer, dvs. översova. Om vi sover dåligt eller av olika anledningar stör ut sömnen kommer vi över tid att få allvarliga problem. På samma sätt förhåller der sig med maten. Om vi är nöjda med vad vi ätit kommer vi inte att överäta eller äta fel saker.

Anledningen till att jag går så hårt fram i kylskåp och skafferier är att jag vill att deltagarna ska ta bort så mycket som möjligt av den stress de utsätter sin kroppar för genom att äta alla de färgämnen, konsistensgivare, fel fetter, E-ämnen och annat som dagens industriellt behandlade mat ofta innehåller. Bara genom detta enkla ingrepp är mycket vunnet. Helt plötsligt får deras inneboende intelligens och självläkande förmåga en chans att göra sig hörd.

Lycka till på resan att väcka din egen kropps intelligens
Anna

Tillbaka till toppen

Nedan hittar du intressant forskning

Välj Bregott framför Becel

Göran Petersson Hälsodebatt
Professor i Kemisk Miljövetenskap Januari 2006
Kemi- och Bioteknik, Chalmers
41296 Göteborg
goranp@chalmers.se

Välj Bregott framför Becel för kärl och hjärta.
- Myten att hjärt-kärlsjukdomar beror på ett högt intag av mättat fett
har nu övertygande avfärdats. Mjölkfett utgörs främst av mättat och
enkelomättat fett och framstår inte som hälsofarligt.

- I stället kopplas hjärt-kärlsjukdomar till metabola syndromet och ett
överintag av fleromättade omega-6-fettsyror från fröoljor. De skadar
via metabolisk bildning av eikosanoider och oxidation av LDL.

- Bland bordsmargarinerna utmärker sig Becel genom ett särskilt högt
innehåll av omega-6-fett. Andra margariner som Lätta och Milda har
nu en hög andel mättat fett och en låg andel omega-6.

- Bregott har med hänsyn till nuvarande kunskapsläge en hälsomässigt
fördelaktig sammansättning. Det består av mjölkfett och en mindre
del rapsolja med mycket enkelomättat fett.

- Trots dessa förhållanden påstår sig Becel arbeta för friskare hjärtan
tillsammans med Hjärt-Lungfonden. Becel har också under lång tid
framställts som bättre än mjölkfett i Unilevers reklamskrifter.

Chalmers satsar på biovetenskap i människans tjänst!

Nytt kunskapsläge.
De senaste åren har lett till allmänt spridda insikter om hälsohoten från ”snabba”kolhydrater i form av socker och lättspjälkad stärkelse (1). Många drar ned på dessa kolhydrater och ökar i stället fettintaget. Det är då särskilt angeläget att välja fetter med hänsyn till nya delvis omvälvande hälsoaspekter på dem (2).

Mättat fett oskyldigt: Fettsyrametabolismen är uppbyggd kring mättade fetter, och fettvävnaden i människor och djur består främst av fettsyror som är mättade och enkelomättade. Därför är den mycket spridda och seglivade myten om det mättade fettets hälsofarlighet egentligen orimlig från grunden. Många tydliga beskrivningar finns nu av hur myten uppkommit och av hur forskning efterhand avfärdat den (3). I själva verket är mättat fett motståndskraftigare än omättat motskador av syreradikaler och peroxidation.

Mjölkfett: Myten har särskilt hårt drabbat fett från mjölk och kött trots att detta innehåller ungefär lika mycket enkelomättat som mättat fett. Även en grundlig svensk studie har nu visat att förekomsten av hjärt-kärlsjukdomar inte ökar medintaget av mjölkfett (4). Det är ett sent men gott besked för alla som tycker om ost och andra mjölkprodukter.

Margarin: Under lång tid har margariner sålt på ett lågt innehåll av mättat fett. När detta nu betraktas som harmlöst har flera margariners andel av mättat fett ökats. Det har skett via ökad användning av palmolja som har en isterliknande fettsammansättning. Även industriell hydrering av omättade fetter till mättade förekommer.

Omega-6 hälsofarligt: Tidigare har fleromättade fetter okritiskt betraktats som hälsomässigt positiva, och ökat intag har rekommenderats. Bakgrunden är att de liksom vitaminer är livsviktiga och måste tillföras utifrån. Man har då förbisett att ett överintag kan vara hälsofarligt på liknande sätt som för vissa vitaminer.

Kvoten mellan omega-6 och omega-3: Problemet med omega-6-fettsyror är att vi får ett onaturligt högt intag via främst olika fröoljor. Däremot får många ett alltför lågt intag av fiskfettsyrorna av typ omega-3. För dagens västerländska kost är en kvot omkring 10 typisk. I stenålderskosten, i våra hjärnor och i våra viktigaste cellmembraner ligger kvoten nedemot 1.

Eikosanoider: Från fettsyror av typerna omega-6 och omega-3 bildas två skilda grupper av prostaglandiner och andra eikosanoider med viktiga hormonliknande lokala regleringseffekter (5). En hög kvot mellan omega-6 och omega-3 medför obalans mellan dessa två grupper med ogynnsam effekt på utvecklingen av en rad olika hjärt-kärlrelaterade hälsofaktorer.

Ny syn på blodfetter
Forskning kring samband mellan blodfetter och hjärt-kärlsjukdomar inriktades i begynnelsen på kolesterol, senare på lipoproteiner och nu alltmer på molekylär nivå. Samtidigt som forskningen omorienterats och intensifierats har synen på orsakssambanden förändrats radikalt.

Kolesterol: Länge trodde man felaktigt att åderförfettning var kopplad till höga kolesterolhalter i blodet. Vissa ovanliga och farliga genetiska fel medför höga kolesterolhalter. Men för de flesta anses nu snarare låga halter av lipoproteinet HDL (det goda kolesterolet) vara särskilt riskabelt. Det är alltså vilseledande att generellt påstå att sänkta kolesterolhalter är hälsomässigt önskvärda.

Oxiderat LDL: Inte heller hög halt av lipoproteinet LDL (det onda kolesterolet)
bedöms längre vara ett huvudproblem. I stället är forskningen inriktad på att det är oxiderade lipider i LDL som ligger bakom åderförfettning. Främst är det då fleromättade fettsyror som oxideras. I LDL finns de esterbundna till kolesterol.

Linolsyrahotet: Den dominerande omega-6-fettsyran är linolsyra, som i LDL
finns esterbunden till kolesterol enligt figuren. Fleromättade fetter är mycket
lättoxiderade. Med dagens överintag av omega-6 blir linolsyra den farligaste
oxidationskänsliga fettsyran i LDL. Detta ger på molekylär nivå en förklaring
till varför det är viktigt att minska överintaget med kosten av omega-6.
Antioxidantskydd: Många forskningsstudier visar nu att antioxidanter effektivt
kan minska oxidationen av fleromättade fettsyror i LDL. Viktiga grupper av
antioxidanter är tokoferoler, karotenoider och flavonoider (2). Kostintag av
fleromättade fetter bör alltid kombineras med livsmedel som ger en bra mix av skyddande antioxidanter. I raffinerade fetter som margariner behöver andelenomega-6 ligga särskilt lågt så att antioxidantskyddet räcker till.

Kolesterolreglering: Lipoproteinet LDL fungerar via endocytos som transportör
av essentiella fettsyror in i cellen. Det vanligt förekommande underskottet av
livsnödvändigt omega-3 gör att mer kolesterol och LDL måste syntetiseras av
levern. Ökat intag av omega-3 minskar därför blodhalterna av kolesterol, LDL
och linolsyraestrar i LDL.

Margariner med omega-3: Tillsatser av omega-3 görs nu i många margariner för att förbättra kvoten omega-6/omega-3 och effekten på blodfetter. Detta kan vara hälsomässigt riskabelt eftersom omega-3-fettsyror är mycket lättoxiderade. Den vegetabiliska omega-3-fettsyran a-linolensyra omsätts bara delvis enzymatiskt till de viktiga fiskfettsyrorna EPA och DHA. Fiskfetter är därför hälsomässigt mycket värdefullare än vegetabiliskt omega-3.



Smör Bregott Rapsolja Lätta Palmolja Becel Majsolja
Mättat fett 65 50 10 40 50 20 20
Enkelomättat 30 40 60 40 40 30 30
Omega-6 3 10 20 15 10 50 50


Slutsatser
Riskabla matfetter: Fröoljor som majsolja och solrosolja innehåller ca 50 %
linolsyra och undviks därför lämpligen även som dressing. Margarinet Becel har en motsvarande fettsammansättning som blir ännu riskablare utan samtidigt högt antioxidantintag. Reklambudskapet att Becel har ett lågt innehåll av mättat fett och därför är bra för hjärtat framstår som vilseledande.

Mindre riskabla matfetter: Smör har ett för rena matfetter utmärkt lågt innehåll av linolsyra (omega-6). Innehållet i Bregott (smör och en mindre del rapsolja), palmolja och palmoljabaserade margariner är högre men rimligt i kombination med antioxidantrika livsmedel. Rapsolja innehåller 10 % omega-3-fettsyror och kan vara idealisk som dressing på antioxidantrika lunchsallader.

Kostvarianter: Ett bra sätt att få en för blodfetter och hälsa god balans mellan omega-6 och omega-3 är att ofta äta fet fisk. Samtidigt är det angeläget att välja bort onödiga och dåligt antioxidantskyddade omega-6-källor. Omega-3-fett från växter är mindre värdefullt än fiskfett men kan vara tillräckligt för vegetarianer som får mycket antioxidanter med frukt och grönt.

Viktiga frågor: Efter denna genomgång inställer sig, liksom efter Karl-Bertils julafton, ett antal frågor.
Unilever: Den multinationella margarinindustrin följer naturligtvis forskningen.
I enlighet med senare tids hälsomässiga forskningsrön erbjuder Unilever nu
margariner som Milda och Lätta med ett högt innehåll av mättat fett och lågt
innehåll av omega-6. Varför marknadsför Unilever då just det avvikande mer
riskabla Becel med föråldrade och vilseledande hälsoargument?

Arla: Mjölkfett i livsmedel som mjölk, ost, smör och Bregott har önskvärt låga
nivåer av omega-6-fettsyror och höga nivåer av mättat fett som nu även vissa
margariner anpassat sig till. Dessutom slipper man lättmargarinernas palmolja från andra sidan jordklotet. Varför marknadsför inte Arla detta som motvikt till de kvardröjande hälsofarliga fettmyterna?

Hjärt-Lungfonden: Det är lätt att förstå att en margarinkoncern som Unilever
betalar mycket för Hjärt-Lungfondens märke. Men kanske kan fonden behålla
intäkterna från Unilever och margarin på ett mindre hälsofarligt sätt genom att sälja sig till Lätta eller Milda i stället för Becel?

Hälsorådgivare: För läkare, dietister, myndigheter och andra hälsorådgivare kan det ta emot att med hänsyn till ett nytt kunskapsläge ändra tidigare råd. Men det är rimligtvis värre att ge hälsofarliga råd. En bra start kan då vara att rensa bort föråldrat och vilseledande informationsmaterial som ”Alla hjärtans bok” från tillverkaren av Becel.

Referenser
1. ”Kolhydrater”, av Göran Petersson, Chalmers, 2005
2. ”Antioxidanter och Fetter”, av Göran Petersson, Chalmers, 2005
3. ”Ditt bästa försvar mot åldrande”, av Robert Atkins, Forum, 2000
4. ”Estimated intake of milk fat is negatively associated with cardiovascular risk factors ---”, Warensjö m fl, British journal of Nutrition 91, 635-642, 2004
5. ”Functional Foods”, Anna Blücher (red.), Studentlitteratur, 2005

Tillbaka till toppen